eh. jag har aldrig haft en rubrik som börjar på e förut, men nu har jag det.
istället för att gå och lägga mig som jag borde så läser jag en fin blogg som handlar om jätteolycklig kärlek, otrohet, och om hur nästan allt handlar om honom. och jag har läst flera månader tillbaka, och hon tar studenten, och jag tänker att snart är det min tur. Min tur att ta studenten, sakna ihjäl mig efter människor som kan irritera mig varje vardag - men de finaste, de bästa, hoppas jag ha med mig efter studenten. jag tänker ju inte släppa dem.
hursomhelst.
jag blir så fast.
i kärlekshistorier, i sorgliga historier, i bloggar överhuvudtaget, eller böcker. Läser fler bloggar än böcker nuförtiden dock. måste läsa mer ur hjärtats äventyr innan den ska lämnas tillbaka på biblioteket inom en snar framtid.
och jag blir ju lite rädd för studenten, för att jag tror att jag kommer sakna. plus att det är den enda slags verkliga vardagsliv jag vet om, det enda jag gjort. gått i skolan.
och sedan ska jag stå och greja med fisk i lofoten, eller vad tjejerna nu planerade förut.
men det ska ju bli himla skönt också, just för att jag aldrig gjort något annat, och för att jag tex just idag tycker att skolan tar för mycket tid av mig. prov, muntligt anförande i svenska på fredag och jag har knappt bestämt mig vad jag ska prata om, projektarbete, c-paper, läxor. Det är så mycket. och den gamla duktiga natalie skulle ju ha fixat och tagit tag i det här ordentligt. men den natalie jag är nu orkar inte, och jag vet att det löser sig tillslut, men jag vill ju egentligen att det inte bara ska lösa sig, utan ska vara jättebra. att jag inte ska få fler vg, eller något g. jag vill ha två vg och rseten mvg, men det får jag inte. och det gör inte jättemycket, men jag hade kunnat om bara motivationen hade funnits där.
men imorgon tänker jag kolla på volleyboll.
jag vet. otippat.
men några av de finaste personerna jag känner ska spela. och i måndags satt jag ensam på läktaren och kollade på dem, fast de var bara fyra stycken och de förlorade stort. men några av dem, åh vad jag tycker om dem och så blir jag glad när dom är glada, och så skrattar jag rått åt dom när de gör bort sig, för det är ju trots allt bara på låtsas. och erica är så duktig!
jag är så trött nu.
det kanske märks? jag skrev typ tio rader om skolarbete, så.
